Allt vi har vart med om sedan Simon föddes har nog satt sina spår mer än jag anar.. Satt och tittade på sjukhuset på tv 3 ikväll och klarade bara inte av det!! HELA tiden sedan dess har jag tänkt på den där gången vi va på akuten när simon slutade andas och höll på att dö, kan inte sluta tänka på vad fan som hade hänt OM vi hunnit åka hem! Kan heller inte få bort bilden av en mörklila bebis som ligger livlös på en säng med 10 pers runt sig och jag kan inte göra något alls! Mitt barns liv va helt och hållet i deras händer! TACK GODE GUD ATT DE VISSTE VAD DE SKULLE GÖRA och att det hjälpte med hjärtmassage och syrgas!!!! Underbara människor!
Kan inte fatta att mitt barn fakriskt höll på att dö ifrån oss och att han har varit närmre andra sidan än vad vi då anade! Så liten, så skör och ändå klarade han det!
Klarade som sagt inte av att se sjukhuset så jag stängde av, är nog skadad för livet för bara tanken på en sjukhusvistelse till gör mig gråtfärdig och yr!Alla hemska aparater,respiratorer och satrationsmätare, hemska prover flera gånger om dagen och all ovisshet, all oro, all stress,all undran och för att inte tala om all ångest!! NÄ ALDRIG mer ett förtidigt fött barn!!
.JPG)
.JPG)
1 kommentar:
förstår att ni är tacksamma för att de visste vad de gjorde med Simon! Sånt där brukar ju alltid komma i efterhand när man hunnit ikapp sig själv och inser hur mycket man eg gått igenom. Ni har verkligen en liten kämpe i Simon, tänk vilken start han fick och allt han gått igenom och nu har han blivit så stor och superfin :)
Ni har verkligen gått igenom en stor sak iom den för tidiga födseln med både Liam och Simon, sånt går ju inte att förbereda sig på...
Är så himla glad att allt gått bra för er, ni har underbart söta barn!
Men jag förstår att ni aldrig kommer att glömma er resa...
Många kramar Charlotte!
Skicka en kommentar